jag tror inte att någon fattar hur mycket jag älskar min hund Lucy 

alla tror väl att jag har en hund som jag går ut med ibland och som ligger runt i lägenheten men nej. 

så är det inte 

Lucy är mitt allt min kärlek och min trygghet 

vi ligger ofta i soffan och kramas 

när vi varit ute och gått och kommer upp på trappan springer hon som en tok till våran dörr 

jag skrattar och pratar högt med henne 

på natten lägger vi oss och kramas ligger på sidan hon ligger på armen 

ingen av oss vill somna så. lägger sig som en boll under täcket jag på sidan hon andas jag andas 

vi behöver inte gosa mer för vi vet var vi har varandra 

när mitt ångestmoln kommer blåsandes så accepterar hon det  

ligger bara där med mig finns justerar sin energinivå till min 

begär inte mer än jag klarar 

och andra dagar har jag energi vi sticker ut och handlar fixar 

hon orkar springer med mår bra njuter 

vi åker tåg jag pratar högt frågar hur hon mår 

hon gör sina konstiga ljud med halsen pratar tillbaka men ingen annan fattar 

jag låter bara som en galen kvinna med en hund